Nationalkommunism

Nationalkommunismen är en ideologi på frammarsch. Den har dock många år bakom sig och har gett upphov till diverse andra ideologier under årens lopp. Hurdan är den idag? Är det en synkretism av nationalism och kommunism eller är det en helt egen ideologi?

Min fasta åsikt om det är att det i princip är en blandning av redan existerande idéer. Men detta gör den inte till en sammansättning av dess komponenter utan genom en synergieffekt till något ganska eget och något mer än bara vad den består av.

Grundidén ligger i att liksom andra socialister skapa ett annat, bättre samhälle. Detta samhälle präglas av solidaritet och folkgemenskap och främsta fienden är liberalismen och dess individualism. Nationalkommunismen hämtar stora delar av sina idéer från Karl Marx, Friedrich Engels, Vladimir Iljitj Lenin, Josef Stalin och Mao Zedong men till skillnad från de som kallar sig marxist-leninister som ofta benämns enbart kommunister är inte nationalkommunister bundna till vare sig marxismen eller leninismen. För att kunna definiera sig som marxist-leninist bör man följa både Marx och Lenins skrifter och idéer så långt som möjligt och inte frångå dess på några punkter. Nationalkommunismen är således inte bunden alls till detta utan kan följa det som den anser vara mest lämpligt.

Kommunismen har som mål att uppnå det kommunistiska samhället som definieras som det klass- och statslösa samhället där var och en arbetar utifrån sin egen förmåga och tilldelas efter behov. Detta skall dock uppnås först efter att man uppnått det socialistiska som varken är klass- eller statslöst. Dock är kapitalismen avskaffad och arbetarklassen är den härskande klassen. Nationalkommunismen har inte det kommunistiska samhället som mål utan enbart det socialistiska. Dock anses inte det kommunistiska som något oönskat utan blott som något som ligger mycket långt fram i tiden och därför inte bör ses som något att sträva efter.

Nationalkommunismen följer som sagt inte ideologernas skrifter som om de vore en lagbok. Istället ses idéerna som verktyg som kan tillämpas efter behov i kampen för socialismen. De ses som vapen i klasskampen. Därför kan Marx analys av kapitalismen användas för att visa på dess brister och visa behovet av socialism. Den dialektiska materialismen kan användas som ett verktyg för att visa på motsättningarna i motståndarnas argument. Vidare ger Lenin goda grunder i förståelsen om staten och revolutionen och ger oss verktyget om den demokratiska centralismens princip och andra strategiska metoder för att organisera arbetarklassen. Nationalkommunister bör dock inte se skrifterna och idéerna som det allra viktigaste i kampen utan istället ska handlingen vara det främsta medlet. Handling säger mer än ord.

Det behövs således ingen helt ny egen ideologi. Varför ska man uppfinna hjulet två gånger? Istället används beprövade idéer och metoder som ger en grund och djup för att driva kampen. Men hur kommer nationalismen in i kommunismen? Det sägs ofta från både kommunistiskt och nationalistiskt håll att dessa två äro oförenliga och att kommunismen är internationell. Ja visst är kanske marxismen-leninismen internationalistisk men nationalkommunismen är som sagt inte alls bunden att följa dessa idéer. Nationalismen ligger dock inte i förakt för andra folk utan i en sund inställning till alla folks lika värden och lika rätt att existera. Alla folk har också rätt att bevara sin egen kultur, sitt språk och rätten att bestämma och styra över sig själva.

Josef Stalin utvecklade kommunismens syn på den nationella frågan under sina år som ansvarig för just denna fråga i Sovjetunionen. Den svenske författaren Fritjof Lager beskrev denna fråga mer ingående i boken Arbetarklassen och nationen som till viss del utgått från Stalins bok om nationen. Lagers bok ligger till stor grund för nationalkommunisternas syn på den nationella frågan. Dock säger Lager att kommunister inte kan vara nationalister men då använder han begreppet nationalism på ett ålderdomligt vis och det som vi menar med nationalism beskriver han med andra ord som han också uppmuntrar till. Vidare finns vissa grundläggande principer om den nationella frågan i en skrift av Marx som behandlar judefrågan. Judefrågan är inte lika aktuell idag som i mitten av 1800-talet men principerna kan fortfarande användas inte minst på den muslimska delen av befolkningen som till viss del sitter i samma situation som judarna gjorde på 1800-talet.

Den här marxistiska nationella synen gör det lätt att kombinera kommunismen med etnopluralismen. Etnopluralism är en ideologi som delvis utvecklats av fransmannen Alain de Benoist och amerikanen Richard McCulloch.

Wikipedia ger följande definition på etnopluralism:

Etnopluralism är ett begrepp som används inom nationalistiska kretsar. Det råder dock delade meningar om vad den termen innefattar, men ofta uttolkat som att ingen ras eller etnisk grupp är mer värdefull än någon annan, men att de måste leva åtskilda för att undvika påstått negativa konsekvenser av genetisk och kulturell sammanblandning. Den etniska gruppen anses ha kollektiva rättigheter, vilket främst handlar om rätten till överlevnad, och rätten till en egen nationalstat.

/…/

Etnopluralismen fick sin främsta ideologiska utformning i McCullochs bok The Racial Compact, som gavs ut 1994. McCulloch beskriver en situation där mänsklighetens olika raser sakta håller på att blandas samman, där han menar att den mänskliga mångfalden på lång sikt är hotad. Den första ras som författaren hävdar kommer att dö ut är den nordeuropeiska, som i hans tidigare böcker beskrivits som kärnan i den västerländska civilisationen. I The Racial Compact föreslår han att teorin om mänskliga rättigheter också skall överföras till raser för att mångfalden skall kunna bevaras. McCulloch avslutar sin bok med att föreslå en delning av USA, för att varje ras där skall få en egen nationalstat.

McCulloch själv använde dock aldrig begreppet etnopluralism, utan kallade rasligt och etniskt rättighetstänkande för ”moralisk rasism”, eller bara ”rasligt bevarande”. Begreppet etnopluralism växte istället fram i Europa där etnicitet var ett mer verkligt begrepp än ras för många läsare.

I Sverige har Nationaldemokraterna tagit till sig de etnopluralistiska idéerna och infogat dem i sina stadgar.

En del nationalsocialistiska grupper har i sin tur tagit avstånd från etnopluralismen, med argumentet att etnopluralism i grunden är en egalitär lära, som förnekar den ariska rasens överlägsenhet. Andra hävdar att etnomonoism och etnopluralism är i grunden separata företeelser som inte är diametralt motsatta.”

Nationalkommunismen är således ingen rasistisk ideologi och hävdar ingen ras överlägsenhet. Ofta talas det inte om raser bland nationalkommunister utan om folk, nationer eller etniciteter. På goda grunder kan man hävda att nationalkommunismen är både en etnonationalistisk och kulturnationalistisk ideologi.

Annonser

2 responses to “Nationalkommunism

  1. Karl - Maoist och nationalkommunist

    Tänkte att det skulle vara trevligt med ett av mao tse-tungs kända text nu när ni pratar om nationalkommunism, som har mycket gemenskapa synpunkter och frågor som maoism.

    Kan en kommunist, som är internationalist, samtidigt vara patriot? Vi anser, att han inte blott kan utan måste vara det. Patriotismens specifika innehåll bestäms av de historiska betingelserna. De japanska aggressorerna och Hitler har sin ”patriotism”, och vi har vår patriotism. Kommunister måste beslutsamt bekämpa de japanska aggressorernas och Hitlers ”patriotism”. Kommunisterna i Japan och Tyskland är defaitister i sin inställning till de krig som deras länder för. Det ligger i de japanska och tyska folkens intresse att med alla tänkbara medel åstadkomma nederlag för de japanska aggressorerna och Hitler, och ju mera fullständigt nederlaget blir desto bättre. Detta är vad Japans och Tysklands kommunister bör göra och vad de håller på att göra. Ty de krig som de japanska aggressorerna och Hitler satt i gång skadar folken i hemländerna såväl som folken i hela världen. I Kinas fall ligger det emellertid annorlunda till, därför att Kina är offer för aggression. Kinesiska kommunister måste därför förena patriotism med internationalism. Vi är på samma gång internationalister och patrioter, och vår paroll är: ”Kämpa för att försvara fäderneslandet mot aggressorerna.” För oss är defaitismen ett brott och är det en ofrånkomlig skyldighet att sträva för seger i försvarskriget. Ty endast genom att kämpa för fäderneslandets försvar kan vi besegra aggressorerna och uppnå nationell befrielse. Och endast genom att uppnå nationell befrielse blir det möjligt för proletariatet och andra arbetande människor att uppnå sin egen frigörelse. Kinas seger och de invaderande imperialisternas nederlag kommer att hjälpa folken i andra länder. I nationella befrielsekrig är patriotismen alltså tillämpad internationalism. Av detta skäl måste kommunister använda sitt initiativ till det yttersta, modigt och beslutsamt marschera till stridsfronten i det nationella befrielsekriget och rikta sina vapen mot de japanska angriparna. Av detta skäl, utfärdade vårt parti omedelbart efter intermezzot av den 18 september 1931[1] sin maning att motstå de japanska angriparna medelst ett krig för nationens försvar och föreslog senare en landsomfattande enhetsfront mot Japan, beordrade Röda armén att reorganisera sig som en del av den antijapanska nationella revolutionära armén och marschera till fronten samt instruerade partimedlemmarna att inta sin plats i de främsta leden i kriget och försvara landet till sista blodsdroppen. Dessa handlingar är goda patriotiska handlingar och strider alls inte emot internationalismen utan är dess tillämpning i Kina. Endast de som är politiska dumhuvuden eller har dolda syften pratar dumheter om att vi har gjort ett misstag och övergett internationalismen.

    Maos lilla röda s. 108

  2. Kjell Martinsson

    Var goda kontrollera källhänvisningen!
    I min upplaga av världens hittills näst mest spridda bok finns ovanstående citat på sidan 154. (Citat ur ordförande Mao Tsetungs verk, Danelius bokförlag, 1970, åttonde upplagan)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s