Demo- eller Aristokrati?

Demokrati och aristokrati är två av flera styrelsesätt som finns att välja på. Dessa kan appliceras på både små områden som städer eller företag och på stora enheter så som nationer och multinationella företag. En gemensam sak är att ingen av dessa har samma innebörd som de hade från början. I synnerhet inte aristokratin. Demokratin å sin sida är i dagens bemärkelse ganska långt från den som de gamla grekerna använde sig av i demokratins vagga.

Demokratin, folkstyret uppstod hundratals år före Kristus. Den har sedan dess inneburit diverse ting. Gemensamt har varit att inte en enda enväldig person skall ha makten och göra alla beslut. Så var det i det antika Grekland och så även i det gamla Rom där senaten spelade en avgörande roll. Vi har sedan sett system där enbart män varit tillåtna att sitta med i beslutande församlingar och där enbart fria, rika och utbildade män. Inga slavar, fattiga eller annat folk kunde vara med och i synnerhet inte kvinnor.

När så demokratin utvecklades till representativ demokrati så infördes röstandet där folket röstar på kandidater som skall styra. Samma regler på vilka som får rösta gällde som för vilka som får kandidera. De som varit uteslutna har hela tiden fått kämpa för att få vara en del av processerna. Idag vet vi att alla får ställa upp som kandidat och alla får rösta, om de är minst 18 år på röstdagen vill säga. Detta är resultat av en långvarig kamp, främst från arbetarrörelsen.

Idag har den representativa demokratin utvecklats till en absurd form där kandidaterna som skall representera folket i denna form vi kallar demokrati – folkstyre, blivit karriärspolitiker. Politiker har blivit ett yrke och en grupp i samhället som inte gör annat än styr resten. Vi har delats in i styrande och styrda. Ett ifrågasättande av heligheten i detta system innebär ofta ett ifrågasättande av själva demokratin i sig, det som är det allra heligaste i Västvärlden idag.

Aristokrati å andra sidan innebär för de flesta numera ett system av adelsmän och blåblodiga baroner och grevar. Det var inte alls vad som avsågs till en början. Aristokrati betyder kort och gott ”styre av de främsta”. Det var inte demokratiskt då inte alla fick vara med och säga sitt utan enbart de som ansågs bäst fick yttra sig.

Hade vi i dagens Sverige utgått från aristokratins principer hade många av politikerna fått se sig om efter nya arbeten. De flesta av dem är inkompetenta hycklare som skor sig själva på allmänhetens bekostnad. Aristoteles menade på att dygden var aristokratins väsen. Dygd är säkert ett känt begrepp för många av våra riksdagsmän men det är ett ord de tar lika lätt på som ordet ”demokrati”.

Vi kanske skall se oss om efter ett nytt styrelsesätt för Sverige och för Europa. Vi har gått från gammal aristokrati och gammal demokrati till ett system som inte håller längre. Det har nått vägs ände och börjat ruttna innifrån.

Vi vill inte kalla det nya för något redan använt då det skapar association till det gamla. Demokrati är fint men inte i den form den utvecklats till. Aristokrati är nödvändigt i innebörden; syre av de främsta, men med en lång historia av demokrati kan inte folket uteslutas. Oavsett namn och ord måste det till en ny form. Vi vill vara en del av rörelsen för ett avskaffande av det gamla och införande av det nya. Vi kämpar därför för Revolutionen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s