Monthly Archives: augusti 2012

Pierre Vilar och den Marxistiska Teorin om Nationen

I introduktionen till sin monumentala tes om Katalonien i det moderna Spanien från 1962, ”Forskning om de ekonomiska grunderna för nationella strukturer” ger den marxistiska historikern Pierre Vilar oss sina tankar om användningen av den marxistiska teorin om nationen. Långt från absurda karikatyrer av denna teori (från nihilism för att sedan driva mot nationalism i försök att försvara vissa vägar till socialismen) visar denna text för oss i ett fåtal meningar den heuristiska kraften hos marxismen att förstå det nationella fenomenet i historien.

Citerat från den första volymen, sidorna 36-37:

Den marxistiska teorin om nationen förtjänar också att studeras inte bara för dess enorma roll sedan 1917 men även i sig självt eftersom det är en historisk teori som det finns lite av S. Frank Blooms (Columbia, 1941) tes att repetera, vilket ofta görs om att Marx och Engels har ”förnekat” nationen, vilket också stundom gjorts av tyska nationalister. Bloom har släppt en samling texter som klargör Marx och Engels, där de essentiella delarna systematiseras senare av Lenin och Stalin i synnerhet.

  • “Nationen är en stabil gemenskap, historiskt grundad, med språk, territorium, ekonomiskt liv och psykologisk formation – tankesätt, vilket innebär en gemensam kultur.”
  • “Nationen är en historisk kategori, och en historisk kategori av en särskild epok, den stigande kapitalismens epok.”
  • “Den nationella frågan tjänar olika intressen vid olika tidpunkter, tar sig olika former beroende på vilken klass som höjd upp sig och när detta skett.”

Svårigheten med att kombinera dessa tre formuleringar är att knyta samman en “stor stabilitet”, att definiera tiden över ett visst territorium, att förena materiella fakta om språkliga och psykologiska likheter och begreppet ”historisk kategori”, senast endast kopplad till kapitalismens uppkomst.

Detta är den tredje forumleringen som mer eller mindre tydligt visar en långsiktig stabilitet hos gruppen och på medvetandet hos samhällsgemenskapen. Den förutsätter ett ramverk och ett instrument som använts succesivt av olika sociala klasser för att etablera en effektiv politisk dominans, eller åtminstone göra anspråk på det.

Men givetvis ifrågasätter den marxistiska teorin om nationen i synnerhet både nuet och framtiden och ersättandet av bourgeoisien med proletariatet i frågan om kravet på att styra grupperna.

Fullständigt oberoende av denna oro, men troligen inte I linje med denna tanke har den norske historikern Halvdan Koht stadigt mellan 1910 och 1950 sökt stöd i den mer avlägsna förflutna och med texter i hand, förlitat sig framför allt på medeltida skandinavisk historia:

“Den succesiva uppkomsten av klasser är en av de viktigaste faktorerna i formationen av nationella sammanslutningar.”

I denna allmänna form, flexibel och begrundande, ser vi att det effektivaste arbetets antagande, i vår testgrupp om förhållandet mellan katalanska och spanska grupper, förser oss med följande begrepp: det dialektala förhållandet mellan framgångsrika sociala klasser gentemot varandra om den politiska viljan och vidare formationen av grupper med stort medvetande om gemenskap. Träningen, som är historisk, är både progressiv och betingad. Gruppen är inte ”evig”. Och med tillträde till moderna politiska former kan den nå framgång, misslyckas, försvinna eller bli född på nytt. Allt beror på dess inre och yttre förhållanden i dess egna utveckling. De problematiska grupperna får inte bli avskilda från problemet med tillväxt.

Källa