Nationalism utan Socialism är nationell underkastelse

År 1897 skriver James Connolly om Socialism och Nationalism. Han frågar sig där vad frihet för nationen innebär. En frihet för de kemiska komponenter som utgör jorden och marken i Irland, dvs. frihet för själva ön, eller om man menar frihet för folket. I Irlands fall detta år rörde det sig om frihet från England.

Han menar att det finns många rörelser för irländsk nationalism. Dessa kämpar för att bevara folkets värdefulla ras, nationella historia, språk och alla speciella karaktärsdrag för nationen. Vidare varnar han för att nationalism lätt fastnar i glorifiering av historian och därmed förvandlar nationalismen till ett rent vurmande av traditionen. En ärorik och heroisk tradition förvisso men likväl enbart tradition.

En nationalism får inte blott idealisera det förflutna utan måste visa sig stark och kapabel att erbjuda lösningar på dagens problem och på sociala och ekonomiska förbättringar i framtiden. Nationalistens mål måste vara Republiken, men inte som Frankrike eller USA som Connolly tydligt förkastar som samhällen där nya former av aristokrati vuxit fram. Plånbokens makt har etablerat en ny form av tyranni i sken av frihet, som han uttrycker det om USA.

Vad bör då göras för att befria nationen? Den ärorika och heroiska nation där tradition bjudit martyrskap åt forna hjältar?

Skall Republiken bli en socialistisk republik så kommer det underförstått att ske en politisk, social och ekonomisk revolution som förändrar allt i grunden. Något som skulle alienera den privilegierade delen av nationen. För att vinna över dessa till sin sida vore man tvungen att försäkra dem om att deras privilegier garanteras lika väl som den brittiska armén hittills gjort. Dvs, den egna suveräna armén måste försvara överklassens egendom mot fattiga händer från arbetarklassen.

Men enligt Connolly är de irländska kapitalisterna och godsherrarna ett resultat av den engelska ockupationen. Det är inte något irländskt. Så om den Irländska Republiken utropas som självständig men man fortfarande bevarar det gamla systemet kommer Irland i själva verkat fortfarande vara ofritt och sitta i Englands klor.

Nationalism utan socialism, utan att omorganisera samhället på basis av en bredare och mer utvecklad form av den gemensamma egendomen, säger Connolly är nationell underkastelse.

Om man skulle vara tvungen att frånsäga sig en enda gnutta av de sociala rättvisorna socialismen kräver och innebär för att samverka med den inhemska privilegierade klassen så måste vi som socialister å det bestämdaste avböja.

Vi kan konstatera att Connollys utredning och erfarenheter ger oss en bra grund för vår egna nationella befrielse. Vi är inte där Irland var 1897 med främmande makters arméer på våra gator. Men vi är där han varnade för, ett samhälle som bär kvar systemet av främmande makter. Ett samhälle som styrs av en elit som inte har nationens intresse för ögonen utan sitt eget och andra gruppers intressen som styr.

Vår frigörelse kan därför aldrig innebära annat än en nationell och socialistisk revolution. En revolution som river upp systemet från rötterna och bygger om det på traditionella grunder. Vi kan aldrig tillgodose vår inhemska kapitalist- och överklass då de inte är på nationens sida. Kollaboratörer och klassamarbetesförespråkare får aldrig stå i våra led.

Connolly avslutar sin text med orden ” Let us never forget that he never reaches Heaven who marches thither in the company of the Devil.”

 

Annonser

One response to “Nationalism utan Socialism är nationell underkastelse

  1. Jag instämmer till fullo med vad Connolley säger om Socialism och Nationalism.
    När han skriver att: ”plånbokens makt har etablerat en ny form av tyranni i sken av frihet”, så kan vi svenskar direkt peka på EU.
    EU är inget annat än högerpolitik som vill ge sken av att ”överstatlighet och fri rörlighet över gränserna skall bidra till ökat välstånd och utveckling.” Inget kunde vara mer felaktigt.
    EU-politik är nyliberal politik i form av avregleringar, nedskärningar, privatiseringar, nedmontering av de allmänna välfärdssystemen samt massinvandring och s.k mångkultur.
    Utslagning, massarbetslöshet och ett etniskt splittrat land följer i spåren på denna politik.
    ”De rikare blir rikare och de fattiga blir fattigare och landet delas upp i olika etniska och ekonomiska zoner där å ena sidan fattiga svenskar tvingas leva med främmande kulturer och religoner vid sin sida medan den priviligierade delen av befolkningen skyr dessa områden som pesten.”
    Som bekant är det ibland skillnad på utveckling och framsteg.
    I den svenska riksdagen sitter det sju partier som mer eller mindre helhjärtat sluter upp bakom denna utsugarpolitik.
    Det åttonde partiet SD för en skenradikal politik och vill försöka göra gällande att man minsann är emot diktaten från Brüssel.
    När det kommer till kritan så är SDs ledning mycket väl införstådd med att man är tvungen att acceptera Brüssel om man skall ha den minsta chans att ingå i någon form av borgelig koallition i framtiden. SD är ett borgarparti.
    För en socialistisk rörelse så måste EU-frågan ställas allra högst på dagordningen.
    En Nationalistisk och socialistisk politik förutsätter ett frigörande från Brüssel.
    Det svenska folket har aldrig helhjärtat accepterat EU.
    Jordmånen för ett ”Nej till EU!” är gynsam.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s