Monthly Archives: september 2012

Europa mot upplösning eller enighet?

Separatismen i Europa tycks ha fått ett visst uppsving på senare år. Den har alltid funnits mer eller mindre runt om i vår världsdel även om den inte alls uppmärksammas särskilt mycket. Det finns både separatism på demokratisk basis och på militant basis. Exempel på aktuella separatistiska delar är Skottland, Katalonien, Bayern, Flandern och Vallonien i Belgien och så de mer kända, Baskien, Korsika. Andra exempel är Padanien i norra Italien och Transnistrien i Moldavien.

Det har spekulerats i att separatismens ökning beror på den ekonomiska krisen som genererar dessa idéer och mer nationalistiska tendenser över lag. Kritiken mot EU ökar dessutom samtidigt.

Det man måste göra först och främst är att särskilja på motiven. I vissa av dessa områden föreligger en lång kamp för rättigheter som man kan begära som nation, t.ex. i Baskien. Rättigheten att styra över sig själva. Man måste vara aktsam för motiv som grundar sig i att rika delar vill dela sig från de fattigare delarna av ett land. Så finns ett purfärskt exempel från Bolivia i Sydamerika där den östra delen där de rika och den vita delen av befolkningen bor, som vill dela sig från den västra med de fattigare och fler andel indianer. Där gror även rasismen som ett försök att splittra landet.

Vi har inget emot att EU går mot upplösning. Det är ett av våra främsta mål och det bör främjas. Dock är vi som bekant inte emot europeisk enhet. Hur går det då ihop om vi skulle stödja regional separatism i Europa samtidigt som vi förespråkar europeisk enhet?

Vi menar att varken socialism eller internationalism är möjligt så länge som nationer förtrycks. Nationell befrielse är essentiellt i kampen för jämlikhet. Så såg det ut i England där arbetarklassen var tvungen att stödja Irlands befrielse från Storbritannien när det begav sig samt i Sverige där arbetarna arbetarna var tvungna att stå på Norges sida när de ville bryta unionen med Sverige 1905.

En eurosibirisk federation måste grunda sig på fria nationer. Så länge som en majoritet av befolkningen står bakom nationell suveränitet och det finns adekvata motiv bakom dessa krav måste vi och så måste varje socialist ställa sig bakom denna rättighet.

Om detta innebär en ny tid för Europa, med upplösning av EU och att nya stater uppstår så är det enbart till det bättre och ett steg i rätt riktning. Det återstår dock att se hur kampen hos varje nation fortlöper. Precis som att arbetarklassens frigörelse måste vara dess eget verk i varje nation måste varje nations frigörelse vara dess eget verk. De andra nationerna måste dock vara solidariska och visa sitt stöd i varje tänkbar form.

För en värld av fria nationer. För ett enat socialistiskt Eurosibirien!